 |
| Obchody dnia św. Łucji w Szwecji. Foto: wantedinmilan.com |
Święta Bożego Narodzenia to największe i najdłuższe święta w Szwecji. Ich początek wyczuwa się już w pierwszą niedzielę Adwentu. Świętowanie rozpoczyna się 13 grudnia w dzień św. Łucji. Legenda głosi, że podczas tej najdłuższej nocy w roku, mężczyźni i zwierzęta potrzebują dodatkowego posiłku. Łucja (Królowa Światła) jest portretowana w domu przez najstarszą córkę. Dziewczyna ubiera się w białą suknię, a na głowie ma koronę ze świecami. Budzi swoich rodziców, śpiewając rodzinną włoską pieśń „Santa Lucia” i przynosi im kawę, bułki słodkie, ciasteczka, a także „glögg” (mocna odmiana grzanego wina).
Wprowadzona do Szwecji z Niemiec choinka, jest częścią Świąt Bożego Narodzenia od 1700 roku. Jednak, dopiero w XX wieku stała się zwyczajem powszechnym. W prawie każdym szwedzkim domu, na dzień lub dwa przed Bożym Narodzeniem przynosi się drzewko i dekoruje je świecącymi przedmiotami, wesoło owiniętymi słodyczami, słomianymi ozdobami i elektrycznymi lampkami lub świeczkami. Czyli dokładnie tak jak w Polsce. Wigilia Bożego Narodzenia jest punktem kulminacyjnym uroczystości. Zgodnie z tradycją, jest to dzień, w którym nie powinny być wykonywane żadne prace inne niż doglądanie żywego inwentarza. To jest dzień świątecznej uczty, która obejmuje smorgasbord. Szwedzi mają własne tradycyjne potrawy. Święta kończą się 13 stycznia.
Kolędy szwedzkie można podzielić na trzy kategorie:
A) związane ze Świętą Łucją i Świętym Szczepanem
Tradycję obchodów św. Łucji można wyprowadzić zarówno od męczennicy z Syrakuz o tym imieniu († 304), jak i szwedzkiej legendy o Łucji, podobno pierwszej żonie Adama. Mówi się, że zadawała się z diabłem, a jej dzieci były niewidzialnymi złymi duchami. Nazwa może być kojarzona zarówno z lux (światło), jak i Lucyfer (Szatan), a jej pochodzenie jest trudne do ustalenia.
Tradycja organizowania publicznych procesji w szwedzkich miastach rozpoczęła się w 1927 roku. Inicjatywa była następnie obserwowana w całym kraju za pośrednictwem lokalnej prasy. Obecnie większość miast w Szwecji wyznacza Łucję co roku. Szkoły wybierają Łucję i jej pokojówki spośród uczniów, a krajową Łucję wyłania się w ogólnokrajowej telewizji spośród regionalnych zwycięzców. W pochodzie biorą udział chłopcy, wcielając się w różne role związane z Bożym Narodzeniem. Niektórzy mogą być ubrani w ten sam rodzaj białej szaty, ale z kapeluszem w kształcie stożka ozdobionym złotymi gwiazdami, zwanymi stjärngossar (gwiezdni chłopcy), inni mogą być przebrani za tomtenissar (elfy Świętego Mikołaja), niosąc latarnie, a jeszcze inni są przebrani za piernikowe ludziki. Uczestniczą w śpiewie, a także mają własną piosenkę lub dwie, zwykle Staffan Stalledräng (poniżej), która opowiada historię o świętym Szczepanie, pierwszym chrześcijańskim męczenniku, opiekującym się swoimi pięcioma końmi.
Santa Lucia to tradycyjna piosenka neapolitańska. Została przetłumaczona przez Teodoro Cottrau (1827–1879) na język włoski i opublikowana w 1849 roku. Cottrau przetłumaczył tekst z dialektu neapolitańskiego na włoski podczas pierwszego etapu zjednoczenia Włoch. Jego transkrybentem, bardzo często uznawanym za kompozytora, był syn urodzonego we Francji włoskiego kompozytora i kolekcjonera pieśni Guillaume Louis Cottrau (1797–1847). Różne źródła przypisują autorstwo melodii A. Longo w 1835 roku.
rund gård och stuva;
kring jord, som sol förlät,
skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus,
stiger med tända ljus,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Natten går stor och stum
nu hörs dess vingar
i alla tysta rum sus
som av vingar.
Se, på vår tröskel står
vitklädd med ljus i hår
Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Mörkret ska flykta snart
ur jordens dalar
så hon ett underbart
ord till oss talar. Dagen ska åter ny
stiga ur rosig sky
Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Så mörk är natten („Noc jest taka ciemna”) to piosenka na dzień św. Łucji, pierwotnie zatytułowana „Lucia”, z tekstem Johny'ego Johanssona i muzyką Carla Bertila Agnestiga. Piosenka została pierwotnie opublikowana w 1969 roku i stała się popularną piosenką w całej Szwecji.
Så mörk är natten i midvintertid,
men se då nalkas Lucia.
Hon kommer den goda med ljuset hit,
hon kommer med hälsning om julefrid,
hon kommer med ljus i sin krona.
I mörka natten i midvintertid,
vi hälsar dig väna Lucia.
Välkommen du goda med ljuset hit,
välkommen med hälsning om julefrid,
välkommen med ljus i din krona.
Så mörk är natten i midvintertid
men alla ljusen de brinna
De skänker oss hoppet om ljusets tid
De skänker oss glädje och julefrid
och alla skuggor försvinna
I mörka natten i midvintertid
vi samlas i drömmande stunder
Och så har vi gjort sedan gammal tid
år efter år har vi samlat oss vid
den signade julens under
Inne popularne piosenki śpiewane w okresie Bożego Narodzenia nawiązują do postaci Świętego Szczepana, który w nordyckiej tradycji przedstawiany jest jako stajenny (stalledräng) Heroda. To jemu ukazuje się gwiazda, zwiastująca narodzenie Jezusa i to on przekazuje Herodowi tę wiadomość.
Staffansvisan (Staffan var en ställedräng) ("Stajenny Szczepan") to dobrze znana i tradycyjna pieśń na dzień św. Łucji, którą zwykle wykonują gwiazdy w tak zwanym pochodzie św. Łucji . Pierwotnie jednak piosenki o Szczepanie, pierwszym męczenniku, nie należały do obchodów dnia św. Łucji , ale do późniejszego święta, a mianowicie drugiego dnia Bożego Narodzenia , czyli Staffansdagen. Piosenka doczekała się wielu wersji z różnych częściach Szwecji.
Staffan var en stalledräng,
vi tackom nu så gärna,
han vattnar sin fålar fem,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Hastigt lägges sadeln på,
vi tackom nu så gärna,
innan solen månd uppgå,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Bästa fålen apelgrå,
vi tackom nu så gärna,
den rider Staffan själv uppå,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Innan någon vaknat har,
vi tackom nu så gärna,
framme han vid skogen var,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
I den fula ulvens spår,
vi tackom nu så gärna,
raskt och oförskräckt han går,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Gamle björnen i sitt bo,
vi tackom nu så gärna,
ej får vara uti ro,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Nu är eld uti var spis,
vi tackom nu så gärna,
julegröt och julegris,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Nu är fröjd uti vart hus,
vi tackom nu så gärna,
julegröt och juleljus,
Allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
B) Klasyczne utwory świąteczne
Nu ha vi ljus här i vårt Hus („Teraz mamy światło w naszym domu”) to kolęda ze słowami Rafaela Hertzberga (1845-1896) i muzyką Johanny Ölander (1827-1909). Tekst pieśni opisuje Wigilię datowaną na czasy, gdy w wielu miejscach kozioł bożonarodzeniowy- a nie Święty Mikołaj- był darczyńcą prezentów. Kolęda została również wykorzystana w filmie z 1987 roku „Dzieci z Bullerbyn: Nowe przygody.” W Szwecji tradycją jest tańczenie wokół choinki i śpiewanie, a to jest jedna z tradycyjnych pieśni śpiewanych podczas tego rytuału.
Nu ha vi ljus här i vårt hus,
julen är kommen, hopp tra-la-la-la!
Barnen i ring dansa omkring, dansa omkring.
Granen står så grön och grann i stugan,
granen står så grön och grann i stugan.
Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, la-la!
Kom lilla vän, kom nu igen,
dansa kring granen, hopp tra-la-la-la!
Glädjen är stor, syster och bror, syster och bror,
pappa, mamma, alla gå i dansen.
Pappa, mamma, alla gå i dansen.
Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, ra-la-la-la-la, la-la!
Kom tag en sväng, klappar i mängd,
julbocken hämtat, hopp traa-la-la-la!
Lutfisk och gröt, tårta så söt, tårta så söt,
få vi sedan när vi tröttnat dansa.
Få vi sedan när vi tröttnat dansa.
Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, ra-la-la-la-la, la-la!
Var hälsad, sköna morgonstund („Witaj, Błogosławiony Poranku”) to hymn bożonarodzeniowy z 1819 roku ze słowami Johana Olofa Wallina. Jest ustawiony na melodię skomponowaną przez Philippa Nicolai. Istnieje również angielska wersja językowa zatytułowana „All Hail to Thee, O Blessèd Morn!” ze słowami Ernsta W. Olsona opublikowanymi w „Augustana Hymnal” z 1901 roku.
Var hälsad, sköna morgonstund
som av profeters helga mund
är oss bebådad vorden!
Du stora dag, du sälla dag,
på vilken himlens välbehag
ännu besöker jorden.
Unga sjunga med de gamla,
sig församla jordens böner
kring den störste av dess söner.
Guds väsens avbild, och likväl
en mänskoson, på det var själ
må glad till honom lända,
han kommer, följd av frid och hopp,
de villade att söka opp
och hjälpa de elända,
värma, närma till varandra
dem som vandra kärlekslösa
och ur usla brunnar ösa.
Han tårar fälla skall som vi,
förstå vår nöd och stå oss bi
med kraften av sin anda,
förkunna oss sin faders råd
och sötman av en evig nåd
i sorgekalken blanda,
strida, lida dödens smärta,
att vårt hjärta frid må vinna
och en öppnad himmel finna.
Han kommer, till vår frälsning sänd,
och nådens sol, av honom tänd,
skall sig ej mera dölja.
Han själv vår herde vara vill,
att vi må honom höra till
och honom efterfölja,
nöjda, höjda över tiden,
och i friden av hans rike
en gång varda honom like.
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt („Nie daj mi splendoru, złota ani chwały”) to świąteczna piosenka napisana przez Zachariasa Topeliusa w 1887 roku. Pierwotnie została opublikowana w magazynie „Publicistklubben Julqvällen” i pojawia się w czwartym tomie „Samlade skrifter”. Muzykę skomponował 30-letni Jean Sibelius w 1895 roku (opus 1, numer 4). W języku fińskim wiersze otwierające utwór to „En etsi valtaa, loistoa”, a piosenka została pierwotnie opublikowana w tym języku w 1909 roku, prawdopodobnie z tekstami autorstwa Martti Korpilahti i wydrukowana w fińskim hymnale z 1986 roku, z tekstami autorstwa Niilo Rauhala w 1984 roku. Jednak starsza wersja fińska stała się już popularna i jest powszechnie śpiewana. Utwór jest jedną z najpopularniejszych piosenek świątecznych w Finlandii.
Giv mig ej glans, ej guld ej prakt
i signad juletid.
Giv mig Guds ära änglavakt
och över jorden frid.
Hej, tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!
Hej, tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!
En liten tid vi leva här, med mycket möda och stort besvär.
Hej, tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!
C) Nowe piosenki świąteczne
Nowe piosenki świąteczne to tłumaczenia angielskojęzycznych piosenek świątecznych. W Szwecji wielkim hitem był w latach 80-tych XX wieku Tänd ett ljus („Zapal świecę”) - osiem tygodni na szczycie szwedzkiej listy przebojów, a według statystyk był też jedną z najczęściej odtwarzanych piosenek świąteczną jeszcze w 2010 roku.
Tänd ett ljus och låt det brinna
Låt aldrig hoppet försvinna
Det är mörkt nu men det blir ljusare igen
Tänd ett ljus för allt du tror på
För den här planeten vi bor på
Tänd ett ljus för jordens barn
Jag såg en stjärna falla
Det var i natt när vi sov
Jag tror jag önskade
Att du var nära
För en minut sen brann den
En sekund, sen försvann den
Var det bara jag som såg
På radion sjöng dom om fred på jorden
Jag ville tro dom slitna orden
Tänd ett ljus och låt det brinna
Låt aldrig hoppet försvinna
Det är mörkt nu
Men det blir ljusare igen
Tänd ett ljus för allt du tror på
För den här planeten vi bor på
Tänd ett ljus för jordens barn
Jag fick ett kort från Windhem
Jag visste inte var det låg
Jag såg på kartan
Du är på andra sidan jorden
Men det är samma himmel
Det är samma hav
Och stjärnan som jag såg
Föll för alltid som vi drömmer
Föll för att vi aldrig glömmer
Tänd ett ljus och låt det brinna
Låt aldrig hoppet försvinna
Det är mörkt nu
Men det blir ljusare igen
Tänd ett ljus för allt du tror på
För den här planeten vi bor på
Tänd ett ljus för jordens barn
God jul och gott nytt år
Lova var rädd om dig själv
En hälsning du får
Literatura:
1. "Luciamorgon på Carl Larsson-gården" (in Swedish). Svensk mediedatabas. 1976. Retrieved 18 May 2011.
2. ”Staffan var en stalledräng | Historiska Museet”. historiska.se. Läst 30 november 2020.
3. Information at Swedish Film Database Archived 2014-08-10 at the Wayback Machine.
4. Var hälsad, sköna morgonstund: accessdate: 3 August 2014.
5. https://dbpedia.org/page/Giv_mig_ej_glans,_ej_guld,_ej_prakt
6. "Hej tomtegubbar" at Svensk mediedatabas.
7. Swedish charts, accessdate 29 December 2013.
Så mörk är natten i midvintertid,
men se då nalkas Lucia.
Hon kommer den goda med ljuset hit,
hon kommer med hälsning om julefrid,
hon kommer med ljus i sin krona.
I mörka natten i midvintertid,
vi hälsar dig väna Lucia.
Välkommen du goda med ljuset hit,
välkommen med hälsning om julefrid,
välkommen med ljus i din krona.
Så mörk är natten i midvintertid
men alla ljusen de brinna
De skänker oss hoppet om ljusets tid
De skänker oss glädje och julefrid
och alla skuggor försvinna
I mörka natten i midvintertid
vi samlas i drömmande stunder
Och så har vi gjort sedan gammal tid
år efter år har vi samlat oss vid
den signade julens under
Inne popularne piosenki śpiewane w okresie Bożego Narodzenia nawiązują do postaci Świętego Szczepana, który w nordyckiej tradycji przedstawiany jest jako stajenny (stalledräng) Heroda. To jemu ukazuje się gwiazda, zwiastująca narodzenie Jezusa i to on przekazuje Herodowi tę wiadomość.
Staffansvisan (Staffan var en ställedräng) ("Stajenny Szczepan") to dobrze znana i tradycyjna pieśń na dzień św. Łucji, którą zwykle wykonują gwiazdy w tak zwanym pochodzie św. Łucji . Pierwotnie jednak piosenki o Szczepanie, pierwszym męczenniku, nie należały do obchodów dnia św. Łucji , ale do późniejszego święta, a mianowicie drugiego dnia Bożego Narodzenia , czyli Staffansdagen. Piosenka doczekała się wielu wersji z różnych częściach Szwecji.
Staffan var en stalledräng,
vi tackom nu så gärna,
han vattnar sin fålar fem,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Hastigt lägges sadeln på,
vi tackom nu så gärna,
innan solen månd uppgå,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Bästa fålen apelgrå,
vi tackom nu så gärna,
den rider Staffan själv uppå,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Innan någon vaknat har,
vi tackom nu så gärna,
framme han vid skogen var,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
I den fula ulvens spår,
vi tackom nu så gärna,
raskt och oförskräckt han går,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Gamle björnen i sitt bo,
vi tackom nu så gärna,
ej får vara uti ro,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Nu är eld uti var spis,
vi tackom nu så gärna,
julegröt och julegris,
allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
Nu är fröjd uti vart hus,
vi tackom nu så gärna,
julegröt och juleljus,
Allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.
B) Klasyczne utwory świąteczne
Nu ha vi ljus här i vårt Hus („Teraz mamy światło w naszym domu”) to kolęda ze słowami Rafaela Hertzberga (1845-1896) i muzyką Johanny Ölander (1827-1909). Tekst pieśni opisuje Wigilię datowaną na czasy, gdy w wielu miejscach kozioł bożonarodzeniowy- a nie Święty Mikołaj- był darczyńcą prezentów. Kolęda została również wykorzystana w filmie z 1987 roku „Dzieci z Bullerbyn: Nowe przygody.” W Szwecji tradycją jest tańczenie wokół choinki i śpiewanie, a to jest jedna z tradycyjnych pieśni śpiewanych podczas tego rytuału.
Nu ha vi ljus här i vårt hus,
julen är kommen, hopp tra-la-la-la!
Barnen i ring dansa omkring, dansa omkring.
Granen står så grön och grann i stugan,
granen står så grön och grann i stugan.
Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, la-la!
Kom lilla vän, kom nu igen,
dansa kring granen, hopp tra-la-la-la!
Glädjen är stor, syster och bror, syster och bror,
pappa, mamma, alla gå i dansen.
Pappa, mamma, alla gå i dansen.
Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, ra-la-la-la-la, la-la!
Kom tag en sväng, klappar i mängd,
julbocken hämtat, hopp traa-la-la-la!
Lutfisk och gröt, tårta så söt, tårta så söt,
få vi sedan när vi tröttnat dansa.
Få vi sedan när vi tröttnat dansa.
Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, ra-la-la-la-la, la-la!
Var hälsad, sköna morgonstund („Witaj, Błogosławiony Poranku”) to hymn bożonarodzeniowy z 1819 roku ze słowami Johana Olofa Wallina. Jest ustawiony na melodię skomponowaną przez Philippa Nicolai. Istnieje również angielska wersja językowa zatytułowana „All Hail to Thee, O Blessèd Morn!” ze słowami Ernsta W. Olsona opublikowanymi w „Augustana Hymnal” z 1901 roku.
Var hälsad, sköna morgonstund
som av profeters helga mund
är oss bebådad vorden!
Du stora dag, du sälla dag,
på vilken himlens välbehag
ännu besöker jorden.
Unga sjunga med de gamla,
sig församla jordens böner
kring den störste av dess söner.
Guds väsens avbild, och likväl
en mänskoson, på det var själ
må glad till honom lända,
han kommer, följd av frid och hopp,
de villade att söka opp
och hjälpa de elända,
värma, närma till varandra
dem som vandra kärlekslösa
och ur usla brunnar ösa.
Han tårar fälla skall som vi,
förstå vår nöd och stå oss bi
med kraften av sin anda,
förkunna oss sin faders råd
och sötman av en evig nåd
i sorgekalken blanda,
strida, lida dödens smärta,
att vårt hjärta frid må vinna
och en öppnad himmel finna.
Han kommer, till vår frälsning sänd,
och nådens sol, av honom tänd,
skall sig ej mera dölja.
Han själv vår herde vara vill,
att vi må honom höra till
och honom efterfölja,
nöjda, höjda över tiden,
och i friden av hans rike
en gång varda honom like.
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt („Nie daj mi splendoru, złota ani chwały”) to świąteczna piosenka napisana przez Zachariasa Topeliusa w 1887 roku. Pierwotnie została opublikowana w magazynie „Publicistklubben Julqvällen” i pojawia się w czwartym tomie „Samlade skrifter”. Muzykę skomponował 30-letni Jean Sibelius w 1895 roku (opus 1, numer 4). W języku fińskim wiersze otwierające utwór to „En etsi valtaa, loistoa”, a piosenka została pierwotnie opublikowana w tym języku w 1909 roku, prawdopodobnie z tekstami autorstwa Martti Korpilahti i wydrukowana w fińskim hymnale z 1986 roku, z tekstami autorstwa Niilo Rauhala w 1984 roku. Jednak starsza wersja fińska stała się już popularna i jest powszechnie śpiewana. Utwór jest jedną z najpopularniejszych piosenek świątecznych w Finlandii.
Giv mig ej glans, ej guld ej prakt
i signad juletid.
Giv mig Guds ära änglavakt
och över jorden frid.
Giv mig en fest
som gläder mest,
den konung jag har bett till gäst!
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt,
giv mig en änglavakt!
Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring,
en kväll i ljus med Herrens ord
och mörker där omkring!
Giv mig ett bo
med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro!
Giv mig ett hem på fosterjord
och ljus av Herrens ord!
Till hög, till låg, till rik, till arm,
kom, helga julefrid!
Kom barnaglad, kom hjärtevarm
i världens vintertid!
Du ende, som
ej skiftar om
min Herre och min konung, kom!
Till hög, till låg, till rik, till arm
kom glad och hjärtevarm!
Hej, tomtegubbar („Cześć, Mikołaju”) jest właściwie przyśpiewką śpiewaną przy piciu alkoholu. Jej melodię opublikowano w 1815 roku, bez tekstu. Części tekstu istnieją w nagraniu z 1833 roku. Mówi się też, że w XIX-wiecznej Skanii używano melodii „Nigarepolskan”. Pod tym tytułem piosenka pojawiła się w kilku kompilacjach gier śpiewu, począwszy od 1898 roku.
som gläder mest,
den konung jag har bett till gäst!
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt,
giv mig en änglavakt!
Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring,
en kväll i ljus med Herrens ord
och mörker där omkring!
Giv mig ett bo
med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro!
Giv mig ett hem på fosterjord
och ljus av Herrens ord!
Till hög, till låg, till rik, till arm,
kom, helga julefrid!
Kom barnaglad, kom hjärtevarm
i världens vintertid!
Du ende, som
ej skiftar om
min Herre och min konung, kom!
Till hög, till låg, till rik, till arm
kom glad och hjärtevarm!
Hej, tomtegubbar („Cześć, Mikołaju”) jest właściwie przyśpiewką śpiewaną przy piciu alkoholu. Jej melodię opublikowano w 1815 roku, bez tekstu. Części tekstu istnieją w nagraniu z 1833 roku. Mówi się też, że w XIX-wiecznej Skanii używano melodii „Nigarepolskan”. Pod tym tytułem piosenka pojawiła się w kilku kompilacjach gier śpiewu, począwszy od 1898 roku.
Hej, tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!
Hej, tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!
En liten tid vi leva här, med mycket möda och stort besvär.
Hej, tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!
C) Nowe piosenki świąteczne
Nowe piosenki świąteczne to tłumaczenia angielskojęzycznych piosenek świątecznych. W Szwecji wielkim hitem był w latach 80-tych XX wieku Tänd ett ljus („Zapal świecę”) - osiem tygodni na szczycie szwedzkiej listy przebojów, a według statystyk był też jedną z najczęściej odtwarzanych piosenek świąteczną jeszcze w 2010 roku.
Tänd ett ljus och låt det brinna
Låt aldrig hoppet försvinna
Det är mörkt nu men det blir ljusare igen
Tänd ett ljus för allt du tror på
För den här planeten vi bor på
Tänd ett ljus för jordens barn
Jag såg en stjärna falla
Det var i natt när vi sov
Jag tror jag önskade
Att du var nära
För en minut sen brann den
En sekund, sen försvann den
Var det bara jag som såg
På radion sjöng dom om fred på jorden
Jag ville tro dom slitna orden
Tänd ett ljus och låt det brinna
Låt aldrig hoppet försvinna
Det är mörkt nu
Men det blir ljusare igen
Tänd ett ljus för allt du tror på
För den här planeten vi bor på
Tänd ett ljus för jordens barn
Jag fick ett kort från Windhem
Jag visste inte var det låg
Jag såg på kartan
Du är på andra sidan jorden
Men det är samma himmel
Det är samma hav
Och stjärnan som jag såg
Föll för alltid som vi drömmer
Föll för att vi aldrig glömmer
Tänd ett ljus och låt det brinna
Låt aldrig hoppet försvinna
Det är mörkt nu
Men det blir ljusare igen
Tänd ett ljus för allt du tror på
För den här planeten vi bor på
Tänd ett ljus för jordens barn
God jul och gott nytt år
Lova var rädd om dig själv
En hälsning du får
God Jul och Gott Nytt År! – Wesołych Świąt Bożego Narodzenia i szczęśliwego Nowego Roku!
Zobacz więcej na: http://piosenkireligijne.pl/szwedzkie-koledy-i-piosenki-swiateczne/
Zobacz więcej na: http://piosenkireligijne.pl/szwedzkie-koledy-i-piosenki-swiateczne/
God Jul och Gott Nytt År! – Wesołych Świąt Bożego Narodzenia i szczęśliwego Nowego Roku!
Zobacz więcej na: http://piosenkireligijne.pl/szwedzkie-koledy-i-piosenki-swiateczne/
Zobacz więcej na: http://piosenkireligijne.pl/szwedzkie-koledy-i-piosenki-swiateczne/
God Jul och Gott Nytt År! – Wesołych Świąt Bożego Narodzenia i szczęśliwego Nowego Roku!
Literatura:
1. "Luciamorgon på Carl Larsson-gården" (in Swedish). Svensk mediedatabas. 1976. Retrieved 18 May 2011.
2. ”Staffan var en stalledräng | Historiska Museet”. historiska.se. Läst 30 november 2020.
3. Information at Swedish Film Database Archived 2014-08-10 at the Wayback Machine.
4. Var hälsad, sköna morgonstund: accessdate: 3 August 2014.
5. https://dbpedia.org/page/Giv_mig_ej_glans,_ej_guld,_ej_prakt
6. "Hej tomtegubbar" at Svensk mediedatabas.
7. Swedish charts, accessdate 29 December 2013.
Wszystkie linki otworzono ostatnio 19.12.2022.
Brak komentarzy:
Prześlij komentarz